4 dagar har nu gått sedan jag körde Lars till Arlanda, kramade honom sista gången på lång tid och grät floder vid säkerhetskontrollen. Tänk att avsked kan vara så smärtsamma. Det är i dessa ögonblick man inser hur mycket man älskar varandra. Något som lätt glöms bort i vardagens trall.
Sen dess har jag försökt hålla mig sysselsatt och lyckats ganska bra med det. Hade planeringdag och nattade kvar i Nyköping samma kväll, kört nya realeasen av BodyAttack 70, festat med Linnéa, storstädat, bakat bröd mm. Är säker på att tiden till dagen vi ses igen kommer gå fortare än vi tror.
Vetskapen om att Lars har det bra gör mig trygg. Han har kommit på plats i ett dubbelrum i Taranto, redan tränat och spelat match, ätit av god italiensk mat, kollat runt i staden, njutit av värmen. Han har blivit väl mött av coachen och de andra spelarna, blandar engelska med några italienska ord. Han verkar ha det riktigt bra. ...bara jag som fattas ;)
Jag ska avsluta veckan i soffan nu. Ladda upp inför nästa. Ska köra pass i sporthallen måndag, tisdag, onsdag och fredag. På fredag sen kommer Lars mamma och pappa till mig och på lördag kväll kommer mamma hit efter hennes resa till Cypern. Underbart med alla människor omkring mig som jag älskar.
Skickar massor av kärlek till min skatt på andra sidan jorden och säger adjö för den här gången. 
1 kommentar:
God at læse at du har det godt trods alt. Vi glæder os til på fredag, så skal vi hygge. Inden du får set dig om kommer han hjem og holder jul, så håber vi at se jer, der er jo en lille ny i familien til den tid.
Knus og kram
Lotte og leif.
Skicka en kommentar